Att äta kräftor var inte så vanligt i det svenska bondesamhället före 1900-talet, även om det hände att man åt dem i fastetider. Det finns dock belägg för att det emellanåt dukades upp kräftor på borden hos de högre stånden redan för flera hundra år sedan, även om man då åt dem på ett annat sätt än vid dagens kräftskivor.
Erik XIV älskade kräftor
Liksom många andra seder nådde kräftätandet oss via de högre stånden. Det var under medeltiden främst på kontinenten man åt kräftor. Bland de tidigare beläggen vi har för kräftätande i Sverige hör ett brev från Erik XIV, skrivet 1562, där han skriver att han vill ha många kräftor inför systern Annas bröllop. Erik odlade dessutom sina egna kräftor i vallgraven runt Kalmar slott. Praktiskt med middagen nära till hands.
På den tiden kokade man inte kräftorna hela och åt kalla som vi gör nu. Istället var kräftor ofta huvudingrediens i en måltid, till exempel en stuvning. I den välkända Kajsa Wargs kokbok, skriven på 1700-talet, finns recept på allt från kräftkorv till kräftkaka. Efter hand började man äta hela kräftor tillagade på samma sätt som i dag, men man åt dem när de var nykokta och varma. Det var under 1800-talet som man kom på att låta dem svalna i sitt spad och sedan dekoreras med dillkvistar.
Kräftskivan växer fram
När började vi då ordna kräftskivor för att helt frossa i kokta kräftor? Troligen var det i början av 1900-talet. Vi vet att ordet kräftskiva användes för första gången på 1930-talet. Kräftskivan blev snabbt populär och kopplades samman med det vi tycker är svenskt: snaps, västerbottenost, dill och förstås svenska kräftor.
Att kräftskivan går av stapeln just i augusti beror på att det under större delen av året, från november till 7 augusti, rådde förbud att fiska kräftor. 7 augusti inledde därmed festperioden med kräftfiske och kräftskivor. Att snapsar ingår i kräftskivan kan delvis ha att göra med att man ofta tog en snaps inför fisket. Sedan 1994 råder inte längre fiskeförbud av kräftor under någon del av året, men eftersom de flesta av oss förknippar kräftor med augusti fortsätter vi att fiska och fira då.
Mycket av det vi förknippar med kräftskivan hör ihop med augusti: kvällar som fortfarande kan vara varma, men ibland kyliga, alltid lite fuktiga och mörka. Sommarens ljusa nätter är förbi och vi tänder lyktor och ljus på kräftskivan. Visst kan man använda taklampor när man bjuder till kräftskiva på altanen, men välj en dämpad belysning eller stämningsskapande ljusslingor.
Kräftskivan illustrerar hur en förhållandevis ny sed kan
upplevas som gammal och traditionsbärande. De flesta skulle nog säga att kräftskivor är något ursvenskt, men festen har alltså bara omkring hundra år på nacken.