Kategori: Uncategorized

När vi tänker på jul är det nästan oundvikligt att inte också tänka på all god julmat – både innan jul, på julafton och under hela jul- och nyårshelgen. I Sverige börjar det goda jul-ätandet i början av december: vi bakar pepparkakor, lussekatter och går på julbord. På lucia blir det lätt flera lussekatter och har man tur blir det flera julbord under december. Maten smakar underbart, det luktar jul vid fikat och ätandet innebär mycket gemenskap. Jul är mysigt och julmaten ger mycket gemenskap. Hur ska man då klara av att vara hälsosam under denna tid?

Hälsosam jul

En klok person sa en gång att problemet är inte vad man äter mellan jul och nyår, utan mellan nyår och jul. Det är en god grundtanke för ett hälsosamt liv. Om man försöker banta under jultiden blir hälsan mest en stress som i sig kan föra med sig fler kilon. Att banta är allmänt inte det bästa sättet att leva ett hälsosamtliv på, utan det är goda vanor som ger den goda hälsan.

Vilka goda matvanor ska man ha kring jul? Njut av maten och fikat, men gör skillnad på vardag och fest – detta kan appliceras året om. Om en kompis bjuder på nybakade lussekatter en onsdagskväll kan man självklart äta en lussekatt men det är skillnad på att äta en lussekatt och att äta tre stycken. Det bästa är att i förväg besluta sig för hur man ska hantera vardagsätande under jultiden. Om man redan i november beslutar sig för att aldrig ta mer än ett fikabröd eller kaka vid varje bjudning så blir det lättare att hålla det. Att inte äta något alls är både svårt och faktiskt lite oartigt, vi ska vara tacksamma för den mat vi får och att vänner vill bjuda oss. Ett annat tips är vilka julklappar man ger bort. Om man har en vän som kämpar med hälsan är det ett bättre julklappstips att ge bort en fin lotion eller schampoo, än att köpa dyr choklad. Man kan också säga till familj och vänner att man helst inte vill ha något ätbart i julklapp, utan hellre hudvårdsprodukter eller att de skänker pengar till ett gott ändamål, t.ex. skolböcker till fattiga barn.

Aktivitet – hälsans bästa kompis

Om man inte unnar sig att äta på julafton blir dagen mest en kamp – ät och njut! Och promenera! Det bästa sättet att både äta och någorlunda hålla vikten nere är att motionera. Promenera till julfesten istället för att ta bilen, åk skidor, testa långfärdsskridskor, utmana vänner på att gå en mil eller gå till gymmet. Mat är vår vän och vi mår bra av gemenskap med varandra men låt gemenskapen fortsätta i aktiviteter. Ta dig tid att upptäcka nya platser, ta med mobilen eller kameran och ta vackra julkort i naturen. Ät lagom och kom ihåg, det viktigaste är inte vad du äter mellan jul och nyår, utan vilka vanor du har mellan nyår och jul.

Nu för tiden är det minst sagt trendigt att laga mat som har inspiration från andra länder. På varenda restaurang finns dumplings, buns och mexican food i alla möjliga olika varianter. Men något som helt verkar ha glömts bort såväl på restaurangerna som i de svenska hemmen är den klassiska svenska husmanskosten som, enligt oss är alltför god för att glömmas bort. Just därför har vi här tänkt att påminna om några av dessa underbara husmanskosträtter som är både goda, enkla att laga och förhållandevis billiga. För den som har det lite knapert i plånboken rekommenderas att laga många portioner husmanskost för att få middagen att räcka även till lunchlådan dagen efter. Ett annat knep att ta till när plånboken ekar tom är att använda sig av Rekalån.se, vilket kan vara en kortsiktig ekonomisk lösning för matinköp.

Kåldolmar

Namnet kåldolmar kanske inte låter så tilltalande, men denna rätt är något som brukar vara en favorit hos de flesta, stora som små. Dessa godingar är båda billiga, nyttiga och framför allt goda. De finns att köpa både som färdiga, men går förstås också att laga från scratch. Kåldolmarna smakar bäst tillsammans med en god gräddig sås, kokt potatis (eller potatismos) och lingonsylt eller rödbetor.

Pyttipanna

Vad är godare än en välstekt pyttipanna med stekt ägg och inlagda rödbetor? Inte mycket slår denna goda rätt. Den klassiska pyttipannan är dessutom billig och kan göras av rester från tidigare middagar. Denna klassiska svenska rätt finns förstås också att köpa färdig för den som har ont om tid. Ett tips är att servera pyttipannan tillsammmans med ett glas mjölk och ketchup till de små.

Falukorv

Falukorv, så svenskt och så gott. Falukorv kan tillagas på nästan hur många olika sätt som helst och det finns alltid något recept som faller alla i smaken. Enklast är förstås att steka korven i skivor och servera med snabbmakaroner och ketchup. För den lite mer avancerade kan man göra korvstroganoff med ris till eller varför inte makaronipudding med falukorv i. Något att tänka på när man köper falukorv i affären är dock att kolla vilken kötthalt den har. Det finns korvar som har mycket låg kötthalt och det finns de som har högre. Välj den med högre kötthalt för att försäkra dig om att få i dig tillräckligt med proteiner.

Stekt torsk

Att äta fisk en gång i veckan är en bra regel. Fisk innehåller bland annat omega 3 som är viktigt att få i sig för att må bra. Torsk är en nyttig fisk som kan tillagas på många sätt. Att steka torsk brukar vara enkelt och gå snabbt. Vad man önskar ha för tillbehör får smaken avgöra, men ett tips är att ha dillsås, ärtor och kokt potatis.

Att äta kräftor var inte så vanligt i det svenska bondesamhället före 1900-talet, även om det hände att man åt dem i fastetider. Det finns dock belägg för att det emellanåt dukades upp kräftor på borden hos de högre stånden redan för flera hundra år sedan, även om man då åt dem på ett annat sätt än vid dagens kräftskivor.

Erik XIV älskade kräftor

Liksom många andra seder nådde kräftätandet oss via de högre stånden. Det var under medeltiden främst på kontinenten man åt kräftor. Bland de tidigare beläggen vi har för kräftätande i Sverige hör ett brev från Erik XIV, skrivet 1562, där han skriver att han vill ha många kräftor inför systern Annas bröllop. Erik odlade dessutom sina egna kräftor i vallgraven runt Kalmar slott. Praktiskt med middagen nära till hands.

På den tiden kokade man inte kräftorna hela och åt kalla som vi gör nu. Istället var kräftor ofta huvudingrediens i en måltid, till exempel en stuvning. I den välkända Kajsa Wargs kokbok, skriven på 1700-talet, finns recept på allt från kräftkorv till kräftkaka. Efter hand började man äta hela kräftor tillagade på samma sätt som i dag, men man åt dem när de var nykokta och varma. Det var under 1800-talet som man kom på att låta dem svalna i sitt spad och sedan dekoreras med dillkvistar.

Kräftskivan växer fram

När började vi då ordna kräftskivor för att helt frossa i kokta kräftor? Troligen var det i början av 1900-talet. Vi vet att ordet kräftskiva användes för första gången på 1930-talet. Kräftskivan blev snabbt populär och kopplades samman med det vi tycker är svenskt: snaps, västerbottenost, dill och förstås svenska kräftor.

Att kräftskivan går av stapeln just i augusti beror på att det under större delen av året, från november till 7 augusti, rådde förbud att fiska kräftor. 7 augusti inledde därmed festperioden med kräftfiske och kräftskivor. Att snapsar ingår i kräftskivan kan delvis ha att göra med att man ofta tog en snaps inför fisket. Sedan 1994 råder inte längre fiskeförbud av kräftor under någon del av året, men eftersom de flesta av oss förknippar kräftor med augusti fortsätter vi att fiska och fira då.

Mycket av det vi förknippar med kräftskivan hör ihop med augusti: kvällar som fortfarande kan vara varma, men ibland kyliga, alltid lite fuktiga och mörka. Sommarens ljusa nätter är förbi och vi tänder lyktor och ljus på kräftskivan. Visst kan man använda taklampor när man bjuder till kräftskiva på altanen, men välj en dämpad belysning eller stämningsskapande ljusslingor.

Kräftskivan illustrerar hur en förhållandevis ny sed kan

upplevas som gammal och traditionsbärande. De flesta skulle nog säga att kräftskivor är något ursvenskt, men festen har alltså bara omkring hundra år på nacken.

Det finns förmodligen inte många som inte äter pasta i någon form, men var kommer pastan ifrån egentligen? Pastan påstås komma från Kina, då Marco Polo tog med sig den när han återkom till Italien. Sedan är det andra som menar på att kung Khosrau, som härskade i Persien under sassanidiske-dynastin, skulle ha uppfunnit pastan under en viltjakt.

Man har funnit bevis på att pastan uppfanns cirka 2 000 år f.Kr. och den vara tillverkad av hirs (småfröigt sädesslag) istället för vete eller ris. Dessutom fanns pastan runt om Medelhavet redan under antiken. Oavsett var pastan kommer ifrån, så går det inte att vara utan den idag. Skulle man vilja veta mer om pastans historia går det att hitta på nätet, precis som om man vill ha mer information om minigolf eller annan kul aktivitet.

Om pasta

Pasta är egentligen ett samlingsnamn som italienarna använder för olika produkter, så som spagetti, makaroner och så vidare. En pasta kan vara antingen torkad eller färsk och dess ingredienser är oftast ägg, durumvetemjöl och vatten. Det går att göra pasta på vanligt vetemjöl och utan ägg om man skulle vilja det.

Den torkade pastan som finns i Sverige är gjort av endast durumvete, fast det finns den med vetemjöl också och den färska pastan innehåller oftast ägg. Importen av pasta sker till största del från Italien, mycket tack vare att durumvete kräver extremt mycket sol för att överhuvudtaget växa. För den som vill ha extra fiber finns speciell fullkornspasta. Dessutom, för dem som är glutenintoleranta, finns det pasta som är tillverkad av majsmjöl eller bovete.

Färgen på pastan

För att få lite färg i maträtter finns det pasta med olika färger. De färger som har tillsatts i pastadegen är oftast helt och hållet naturliga.

För att ge färg åt pastan används:

• Röd – Tomatpuré
• Grön – Basilika eller spenat
• Svart – Sepia (färgämne) från bläckfiskars bläckkörtlar, men numera framställs det på artificiell väg
• Brun – Kakao
• Orange – Morot
• Gul – Curry eller saffran

Det kan vara kul att veta, så att man vet vad man njuter av nästa gång när det serveras pasta med olika färger.

Pastasorter

Några av de vanligaste pastasorterna är:

• Farfalle – Eller som de också kallas för, fjärilspasta, då pastan liknar en fjäril.
• Fusilli – Är pastaspiraler som kan vara korta och formade som både dubbel- eller enkelspiral.
• Gnocci – Ovala klimpar av pasta som innehåller mannagryn eller potatis, de kan också se ut som knubbiga små snäckor. Dessa påminner om de svenska kroppkakorna och tyska knödel.
• Ravoli – Är pastakuddar med olika typer av fyllning, som exempelvis ost, köttfärssås och svamp.
• Penne – Pastarör av storleken som ett lillfinger, är snedskuret. Penne betyder fjäderpenna.
• Taglitelle – Bandspagetti eller bandpasta är lång pasta som är tillplattad. Kan också kallas för Fettuccine, beroende var man är i Italien.

Dessa var bara ett axplock av de typer av pastasorter som finns.

Det är ett märkligt fenomen när en hel drös av människor samtidigt kommer på att de är glutenallergiker. Det är lika märkligt när köttätare helt plötsligt blivit en farsot och när juicen blir ett måste för den som ville leva länge. Likt modebranschen är även mat trendkänsligt. Men hur hänger maträdslor ihop med trendsättare?

När mat blir på modet

Eller rättare sagt, när mat definitivt inte är på modet. I dag märker man ett starkt förakt riktat mot gluten och allt vad det innebär. Bröd, pasta och bakverk är lika med ohälsa. Det har bildats en kollektiv uppfattning kring att gluten har ett finger med i spelet när det kommer till både övervikt, dålig hy och matsmältningsproblematik.

Men sanningen är att gluten inte är boven i dramat, utan det är företagen. Att köpa inredning och kläder på shopello.se handlar alltså lika mycket om trendinköp som när du går och handlar i matbutiken. Genom att berätta för konsumenten vad som är dålig mat respektive bra mat, triggar man människan till att göra sitt yttersta för välmåendet. Kanske kan man tala om placeboeffekt, när en grupp människor berättar om sin tio kilos viktnedgång sedan de slutat förtära gluten. Kanske kan man även tala om standby-effekt, men oavsett: Spelar det någon roll, om man upplever resultat och välmående?

Idag är juice väldigt populärt. Juice för koncentrationen, för rengöring av tarmsystemet eller för ett aktivt träningspass. Men här finns det också ett kvarstående faktum – om du inte skulle äta femton apelsiner, varför skulle du då förväntas dricka dem? Man säger nej till läsk, men ja till juice när sanningen är att de båda har samma sockerhalt.

När trenderna omvandlas till rädsla

Trenderna som skapas inom matbranschen kan ha positiva effekter på ekonomin, kulturen, kroppen och mentaliteten. Det är alltid kul att testa nya saker, men det är inte kul när man börjar undvika specifika matgrupper i tron om att de är skadliga – när de i själva verket är som de flesta andra matgrupper, nämligen utomordentliga i lagom mängd.

I dagens disciplinsamhälle ser vi ner på de människor som inte gör sitt yttersta för ett hälsosamt liv. Det gör det väldigt enkelt för företag och trender att skapa ohälsosamma förväntningar. Det som en gång var en trend är nu ett hot mot din karaktär. Om du äter det där bakverket så har du förorenat din kropp och ådragit dig uppmärksamhet för din disciplinbrist.

Utgå efter just din kropp

Ingen känner din kropp bättre än du själv. Du vet vad som orsakar magproblem, finnar och viktuppgång. Kanske så är du glutenintolerant, men det vet du bäst själv.

När det kommer till viktnedgång så har studier gjorts där man kommit fram till att vissa behöver skära ner på kolhydrater och andra på fett. Ingen människa är den andra lik, både när det kommer till den personliga hälsan, bästa viktnedgångsknepen eller lämpligaste kaloriintaget.

Så, var mottaglig för de rådande trenderna och var inte rädd för att testa nytt. Men bli inte rädd för det som är ”omodernt” – då allt är olika från individ till individ, och inte från dag till dag.