Gardsbutikenpafroson.se

Maträtter från arabiska länder

Då Sverige idag har ganska många människor från Mellanöstern, så skulle det vara förvånansvärt om inte dessa människor hade gjort avtryck på oss, även med maten. Och faktum är att många maträtter som utgör folks favoriter, kommer just från Mellanöstern eller åtminstone österifrån.

Kebab

Denna snabbmaträtt har fort konkurrerat ut hamburgaren och blandats in i många olika sammanhang och andra maträtter, likaså. Tänk bara på kebabpizzan som anses vara en av svenskarnas favorit idag. Kebab är upphängt kött på en rulle som grillas och skärs av i bitar för att ätas i pitabröd tillsammans med grönsaker eller bara som kött till pommes frites, ris etc. Man kan även byta ut köttet mot fisk om man föredrar det. Idag är det vanligast att kalla det för Döner kebab som består av malet eller skivat kött från en rulle som även innehåller ister och andra kryddor. Köttet grillas och skärs från rullen i tunna skivor och läggs i bröd eller på tallrik med tillbehör.

kebaben gjorde sitt inträde i Europa på 70-talet när många turkiska immigranter kom till Västtyskland och tog med sig sina traditioner. I Sverige öppnades den första kebabbaren i Linköping 1981.

Falafel

Falafelbullar ser ut som köttbullar men är helt vegetariska, dvs gjorda på kikärter, lök, koriander m.m som äts friterade i pitabröd tillsammans med grönsaker och såser. Även falafel anses vara snabbmat, precis som kebaben och det finns massvis av falafelkök ute i Europa, bl.a i Paris. Såserna som äts till är vanligtvis hummus, också gjord på kikärter samt yoghurtsåser och föredrar man att äta bullarna utan bröd, så går det att få pommes frites eller ris som tillbehör.

En uppfattning är att falafeln är judisk men faktum är att den kommer från Mellanöstern. Dock uppskattades den av judiska pionjärer som begav sig till Palestina och som anammade maträtten.

Couscous

Från Nordafrika kommer couscousen. Den är otroligt populär i Frankrike men har numera även hitta upp till Norden. Couscous består av couscousgryn som tillverkas av durumvete och formas till små fina korn. I rätten ligger grynen i mitten omgivna av grönsaker och kikärter och spadet från grönsakerna.

Couscous är egentligen grynen men även rätten har kommit att kallas couscous. Dock finns det flera varianter, bl. a tagine som serveras med lamm, grönsaker och couscous samt en mängd sallader som man äter med kalla couscousgryn.

Det är oerhört lätt att koka couscousen. Koka upp vatten, ta av från plattan och lägg i couscousen som får svälla ett par minuter. Sedan är det klart!

Stora matinfluenser från fjärran länder

Förutom den välkända pizzan så kan vi idag stoltsera med en mängd maträtter från jordens alla hörn och kanter. Några av dem har kommit för att stanna medans andra är på tillfälligt besök och dör ut förr eller senare. Här följer några exempel på maträtter som har tagit sig rakt in i svenskarnas hjärtan, via magen.

Sushi

Den japanska råa fisken hade man aldrig kunnat tro skulle bli en sådan succé men det är den. Vanligtvis består sushi av ett skal av alger, som lindar in ris och rå fisk i en rulle och skärs i runda bitar. Riset är ofta smaksatt med en slags vinägerblandning och fisken kan vara både rå och kokt, dock oftast rå. Till sushin äts ofta wasabi som är en stark, degig sås och man kan också doppa bitarna i sojasås och äta dem med ingefära. Sushi förekommer även med grönsaker och kyckling.

Tacos

Denna maträtt kommer från Mexico och är en slags köttfärsblandning med

grönsaker som läggs i ett hårt bröd. Man äter detta med tillbehör som guacamole, salsa och grönsaker och numera är det en svensk nationalrätt till fredagsmyset. Tacosskalen är oftast gjorda på majsmjöl och ser ut som en halvmåne i böjd form.

En annan variant av tacos är tortilla som är ett runt, mjukt bröd i vilket man lägger i köttet, kycklingen eller den blandning man vill ha. Äter man tortilla är det även vanligt att lägga i bönor i färsen. Slutligen rullar man ihop brödet som en wrap och äter det.

Tapas

Tapas är en spansk rätt eller rättare sagt en massa smårätter som äts som en buffé. Eftersom denna har spridit sig till så många andra länder så gör många nationaliteter sina egna versioner av tapas och ”översätter” dem till sina egna traditioner och smaker. I Stockholm kan du till exempel besöka en tapas restaurang i svenskt format som serverar svenskinspirerade tapas. Dock är tapas perfekt vare sig man är hungrig eller inte, eftersom man kan välja mängd och rätter helt utefter sina behov och önskemål.

Hamburgaren

Man kan absolut inte tala om matinfluenser och glömma bort den amerikanska hamburgaren som verkligen har fått fäste i stort sett hela världen. Hamburgaren skapades på 50-talet och blev snabbt jänkarnas favoritmat. Enkelt och gott! Dock har den tyska influenser och härstammar från staden Hamburg och dess goda biffar som tyska invandrare tog med sig till USA.

I USA är hamburgaren så populär och äts så ofta att man skulle kunna lägga alla burgare på raken och få till 32 varv runt jorden om man räknade alla. Hamburgaren har fått så många varianter och tillbehör att det numera är svårt att få med alla. Oftast äts den dock som köttbiff mellan två runda bröd tillsammans med sallad, lök och tomater.

Kräftskivan en nygammal tradition

Att äta kräftor var inte så vanligt i det svenska bondesamhället före 1900-talet, även om det hände att man åt dem i fastetider. Det finns dock belägg för att det emellanåt dukades upp kräftor på borden hos de högre stånden redan för flera hundra år sedan, även om man då åt dem på ett annat sätt än vid dagens kräftskivor.

Erik XIV älskade kräftor

Liksom många andra seder nådde kräftätandet oss via de högre stånden. Det var under medeltiden främst på kontinenten man åt kräftor. Bland de tidigare beläggen vi har för kräftätande i Sverige hör ett brev från Erik XIV, skrivet 1562, där han skriver att han vill ha många kräftor inför systern Annas bröllop. Erik odlade dessutom sina egna kräftor i vallgraven runt Kalmar slott. Praktiskt med middagen nära till hands.

På den tiden kokade man inte kräftorna hela och åt kalla som vi gör nu. Istället var kräftor ofta huvudingrediens i en måltid, till exempel en stuvning. I den välkända Kajsa Wargs kokbok, skriven på 1700-talet, finns recept på allt från kräftkorv till kräftkaka. Efter hand började man äta hela kräftor tillagade på samma sätt som i dag, men man åt dem när de var nykokta och varma. Det var under 1800-talet som man kom på att låta dem svalna i sitt spad och sedan dekoreras med dillkvistar.

Kräftskivan växer fram

När började vi då ordna kräftskivor för att helt frossa i kokta kräftor? Troligen var det i början av 1900-talet. Vi vet att ordet kräftskiva användes för första gången på 1930-talet. Kräftskivan blev snabbt populär och kopplades samman med det vi tycker är svenskt: snaps, västerbottenost, dill och förstås svenska kräftor.

Att kräftskivan går av stapeln just i augusti beror på att det under större delen av året, från november till 7 augusti, rådde förbud att fiska kräftor. 7 augusti inledde därmed festperioden med kräftfiske och kräftskivor. Att snapsar ingår i kräftskivan kan delvis ha att göra med att man ofta tog en snaps inför fisket. Sedan 1994 råder inte längre fiskeförbud av kräftor under någon del av året, men eftersom de flesta av oss förknippar kräftor med augusti fortsätter vi att fiska och fira då.

Mycket av det vi förknippar med kräftskivan hör ihop med augusti: kvällar som fortfarande kan vara varma, men ibland kyliga, alltid lite fuktiga och mörka. Sommarens ljusa nätter är förbi och vi tänder lyktor och ljus på kräftskivan. Visst kan man använda taklampor när man bjuder till kräftskiva på altanen, men välj en dämpad belysning eller stämningsskapande ljusslingor.

Kräftskivan illustrerar hur en förhållandevis ny sed kan

upplevas som gammal och traditionsbärande. De flesta skulle nog säga att kräftskivor är något ursvenskt, men festen har alltså bara omkring hundra år på nacken.

Influenser från världens alla hörn

I och med att världen krymper och folkslag blandas upp, så är det självklart att även maten förändras och blandas upp. Den vanliga svenska husmanskosten är idag mixad med en rad utländska råvaror och livsmedel som har lett till nya varianter och smaker.

Livsstilen och maten

Inte bara maten utan även sättet vi äter på har förändrats. Svenskarna var länge sett som ett tyst folk som höll sig inomhus och restaurangerna var ofta tomma i veckorna för att fyllas lite mer på helgerna. Idag är det helt annorlunda. Svenskarna är det folk i Norden som äter ute allra mest, vardag som helgdag. Att umgås vid middagar, att laga mat tillsammans och att testa sig fram med nya produkter och livsmedel har blivit en självklarhet.

Kulturella influenser

Det som främst märks på både livsstil och maten i övrigt, är de många olika kulturella influenserna som har kommit och gjort intryck. När en grupp människor från andra delar av världen bosätter sig i ett nytt land, tar de givetvis med sig sina traditioner vilka blandas upp med det nya landets. Nya kryddor, grönsaker, frukter och smakkombinationer gifter sig med de gamla och ger upphov till helt nya maträtter, vilket vi bl.a ser i Sverige. Numera är det tacos på fredagarna, chili con carne till fest, sushi till lunch eller pizza på nyårsdagen. De gamla potatisarna och fläsklägget tillhör till stor del det förflutna och även det traditionella julbordet har förändrats med nya rätter.

Skandalöst tycker många, medans den större delen brukar uppskatta detta.

Pizzan

En av de tidigaste, moderna maträtterna kom till Sverige på 40-talet i och med att många italienare invandrade till landet som arbetskraft. Den allra första pizzerian öppnade i Västerås 1947 och har sedan fått stor konkurrens.

Pizzan anses som italiensk men faktum är att bröd eller deg med pålägg har funnits sedan urminnes tider. Pizzan är nära besläktad med flammekeuche från Alsace samt andra maträtter och man vet egentligen inte vilken den allra första släktingen till pizzan var.

Pizza från Neapel

Dock förekom den allra första pizzaliknande rätten redan på 900-talet och lagades i Neapel i Italien. Därigenom betraktas Neapel som pizzans hemstad och i Italien anser man att den verkliga pizzan bara finns där, allt annat är kopior. Den första pizzan var dock betydligt enklare och sågs mer som en platt brödskiva med pålägg. Föregångaren tros vara focaccian som även den härstammar från Italien. Just brödets eller degens framställning har dock varit känd och förekommit i många varianter även runt Syrien och Mellanöstern samt Grekland men det var inte förrän på 1800-talet som pizzans alla ingredienser började tillagas och tomaterna hade fått fäste i Europa.

Enligt myten var Margherita den första pizzan och fick namnet efter drottningen med samma namn som var kung Umbertos maka, efter att hon ätit pizzan och uppskattat den så.