Gardsbutikenpafroson.se

Barndomens maträtter

De maträtter man äter som liten präglar en mycket under hela livet. Vissa minns man med avsky att mamma satta fram och tvingade i en medans man febrilt försökte hitta på alla möjliga ursäkter till att inte äta dem. Andra rätter ger direkt en nostalgisk känsla som får en att drömma sig tillbaka och nästa inpränta alla sinnen med doften av maten som serverades.

Det vi äter avgör inte bara hur vår hälsa kommer att se ut de kommande åren när vi växer upp, utan ger oss även en stor del av vårt arv, där vi utvecklar tycke och smak, känslor och minnen.

Det är i unga år som fettcellerna byggs upp och som vi lägger grunden till de människor vi sedan ska komma att bli. Maten spelar en stor roll för barn och bygger sedan vidare på den framtida relation vi kommer att ha till maten. Hur föräldrar äter, hur maten är knuten till sociala kontakter eller hur vi upplever och förknippar smaker med andra samband, är avgörande för hur vi ser på mat i framtiden. Det är också här som vanorna kommer att ha en stark roll och som vi alla vet så äter barn det de är vana att äta.

Att få barn att äta nyttigt och varierat kan ibland vara en konst men associeras maten med andra trevliga händelser så är det vanligt att barn även uppskattar den maten som serveras vid de tillfällena. Den mat som barn avskyr idag, älskade barnen förr i världen medans äldre människor inte syns till lika ofta på snabbmatsställen och kebabrestauranger som yngre gör. Man väljer helt enkelt den mat som får en att känna sig hemmastadd och som ger positiva associationer, vare sig man förstår det eller inte. Därför är det också självklart att vissa maträtter dör ut medans andra föds.

Surströmmingens härkomst

Den svenska surströmmingen kan antingen ge kalla kårar utmed ryggraden vid blotta tanken på doften, eller ge härliga känslor som förknippas med sensommarfester och svensk kultur.

Surströmming är en norrländsk delikatess som har anor ända sedan 9000 år tillbaka i tiden genom olika fermenteringsprocesser, men inte förrän på 1500-tralet började den ätas här. Detta på grund av kung Gustav Vasas krigslust och saltbrist i samband med krigen.

Saltbristen ledde till att man började konservera mat istället och även annan fisk som lax, öring och mört brukade konserveras på samma sätt, dock inte med samma doft som surströmmingen är känd för att avge.

Surströmmingen konserveras genom en jäsningsprocess genom autolys, vilket gör att den bildar starkt doftande syror. Man konserverar sedan fisken och äter den på sensommaren – surströmmingspremiären håller till den tredje torsdagen i augusti. Fisken äts med mandelpotatis på tunnbröd och de flesta måste ha en klädnypa på näsan för att inte avskräckas av doften som minst sagt luktar starkt. Det är viktigt att man inte låter gamla konserver stå och åldras för länge för då kan det lätt hända att de exploderar efter ett tag och när den doften sprider sig är det lätt att grannen ringer polisen…

Blodmat

Sverige var ett fattigt bondesamhälle tills ända in på 1900-talet och man var noga med att ta tillvara på allt som fanns på djuren. Därav ”underbara” maträtter som blodpalt eller blodpudding. Dock ska man inte underskatta dessa rätter då de är otroligt järnberikade men huruvida man tycker de är goda eller inte, är en smaksak.

Blodpalt

Vanlig palt liknar till stor del kroppkakor, men den variant som heter blodpalt innebär att man tillsätter blod (oftast gris) i den rårivna potatisen. Sedan formas små bollar som fylls med t.ex. fläskkött. Palt kommer från Norrland och därför kan även renblod användas.

Blodpudding

Blodpuddingen är gjord på svinblod, mjölk, mjöl, kryddor och gärna lite öl eller svagdricka. När den är klar ser den ut som ett mörkt bröd som sedan skärs i skivor och steks för att sedan förtäras med lite lingonsylt. Det är dock inte bara i Sverige som blodpudding existerar. Även i Storbritannien och på Irland finns det något som kallas för black pudding, men som är mera likt en blodkorv.

I många andra kulturer är det förbjudet att äta blodmat. Både i judendomen och i islam är det antingen förbjudet eller högst olämpligt att äta rätter tillagade med blod.

Hälsan och julmaten

När vi tänker på jul är det nästan oundvikligt att inte också tänka på all god julmat – både innan jul, på julafton och under hela jul- och nyårshelgen. I Sverige börjar det goda jul-ätandet i början av december: vi bakar pepparkakor, lussekatter och går på julbord. På lucia blir det lätt flera lussekatter och har man tur blir det flera julbord under december. Maten smakar underbart, det luktar jul vid fikat och ätandet innebär mycket gemenskap. Jul är mysigt och julmaten ger mycket gemenskap. Hur ska man då klara av att vara hälsosam under denna tid?

Hälsosam jul

En klok person sa en gång att problemet är inte vad man äter mellan jul och nyår, utan mellan nyår och jul. Det är en god grundtanke för ett hälsosamt liv. Om man försöker banta under jultiden blir hälsan mest en stress som i sig kan föra med sig fler kilon. Att banta är allmänt inte det bästa sättet att leva ett hälsosamtliv på, utan det är goda vanor som ger den goda hälsan.

Vilka goda matvanor ska man ha kring jul? Njut av maten och fikat, men gör skillnad på vardag och fest – detta kan appliceras året om. Om en kompis bjuder på nybakade lussekatter en onsdagskväll kan man självklart äta en lussekatt men det är skillnad på att äta en lussekatt och att äta tre stycken. Det bästa är att i förväg besluta sig för hur man ska hantera vardagsätande under jultiden. Om man redan i november beslutar sig för att aldrig ta mer än ett fikabröd eller kaka vid varje bjudning så blir det lättare att hålla det. Att inte äta något alls är både svårt och faktiskt lite oartigt, vi ska vara tacksamma för den mat vi får och att vänner vill bjuda oss. Ett annat tips är vilka julklappar man ger bort. Om man har en vän som kämpar med hälsan är det ett bättre julklappstips att ge bort en fin lotion eller schampoo, än att köpa dyr choklad. Man kan också säga till familj och vänner att man helst inte vill ha något ätbart i julklapp, utan hellre hudvårdsprodukter eller att de skänker pengar till ett gott ändamål, t.ex. skolböcker till fattiga barn.

Aktivitet – hälsans bästa kompis

Om man inte unnar sig att äta på julafton blir dagen mest en kamp – ät och njut! Och promenera! Det bästa sättet att både äta och någorlunda hålla vikten nere är att motionera. Promenera till julfesten istället för att ta bilen, åk skidor, testa långfärdsskridskor, utmana vänner på att gå en mil eller gå till gymmet. Mat är vår vän och vi mår bra av gemenskap med varandra men låt gemenskapen fortsätta i aktiviteter. Ta dig tid att upptäcka nya platser, ta med mobilen eller kameran och ta vackra julkort i naturen. Ät lagom och kom ihåg, det viktigaste är inte vad du äter mellan jul och nyår, utan vilka vanor du har mellan nyår och jul.

Pasta

Det finns förmodligen inte många som inte äter pasta i någon form, men var kommer pastan ifrån egentligen? Pastan påstås komma från Kina, då Marco Polo tog med sig den när han återkom till Italien. Sedan är det andra som menar på att kung Khosrau, som härskade i Persien under sassanidiske-dynastin, skulle ha uppfunnit pastan under en viltjakt.

Man har funnit bevis på att pastan uppfanns cirka 2 000 år f.Kr. och den vara tillverkad av hirs (småfröigt sädesslag) istället för vete eller ris. Dessutom fanns pastan runt om Medelhavet redan under antiken. Oavsett var pastan kommer ifrån, så går det inte att vara utan den idag. Skulle man vilja veta mer om pastans historia går det att hitta på nätet, precis som om man vill ha mer information om minigolf eller annan kul aktivitet.

 

Om pasta

Pasta är egentligen ett samlingsnamn som italienarna använder för olika produkter, så som spagetti, makaroner och så vidare. En pasta kan vara antingen torkad eller färsk och dess ingredienser är oftast ägg, durumvetemjöl och vatten. Det går att göra pasta på vanligt vetemjöl och utan ägg om man skulle vilja det.

Den torkade pastan som finns i Sverige är gjort av endast durumvete, fast det finns den med vetemjöl också och den färska pastan innehåller oftast ägg. Importen av pasta sker till största del från Italien, mycket tack vare att durumvete kräver extremt mycket sol för att överhuvudtaget växa. För den som vill ha extra fiber finns speciell fullkornspasta. Dessutom, för dem som är glutenintoleranta, finns det pasta som är tillverkad av majsmjöl eller bovete.

Färgen på pastan

För att få lite färg i maträtter finns det pasta med olika färger. De färger som har tillsatts i pastadegen är oftast helt och hållet naturliga.

För att ge färg åt pastan används:

  • Röd – Tomatpuré
  • Grön – Basilika eller spenat
  • Svart – Sepia (färgämne) från bläckfiskars bläckkörtlar, men numera framställs det på artificiell väg
  • Brun – Kakao
  • Orange – Morot
  • Gul – Curry eller saffran

Det kan vara kul att veta, så att man vet vad man njuter av nästa gång när det serveras pasta med olika färger.

Pastasorter

Några av de vanligaste pastasorterna är:

  • Farfalle – Eller som de också kallas för, fjärilspasta, då pastan liknar en fjäril.
  • Fusilli – Är pastaspiraler som kan vara korta och formade som både dubbel- eller enkelspiral.
  • Gnocci – Ovala klimpar av pasta som innehåller mannagryn eller potatis, de kan också se ut som knubbiga små snäckor. Dessa påminner om de svenska kroppkakorna och tyska knödel.
  • Ravoli – Är pastakuddar med olika typer av fyllning, som exempelvis ost, köttfärssås och svamp.
  • Penne – Pastarör av storleken som ett lillfinger, är snedskuret. Penne betyder fjäderpenna.
  • Taglitelle – Bandspagetti eller bandpasta är lång pasta som är tillplattad. Kan också kallas för Fettuccine, beroende var man är i Italien.

Dessa var bara ett axplock av de typer av pastasorter som finns.

Utdöda maträtter

Om du någon gång sett tv-programmet ”Historieätarna”, så har du förmodligen förunnats över alla konstiga maträtter som man åt förr i världen. Vissa kan få det att vattnas i munnen medans andra helt får en att bara vilja blunda och hålla för öronen när man hör om dem. Här kan du läsa lite mer om maträtter som (tack och lov?) har förvunnit.

Njursoppa

Under 1600-talet så åts det många smakrika rätter i Sverige och en av dem är njursoppan. Receptet är väldigt gammalt men det framkommer i alla fall att man ska steka grisnjurar i smör så att det blir till ett spad. Sedan lägger man ned lök som fått fräsa i flott. Maträtten är kanske inte den allra nyttigaste, men man tager vad man haver, som det så trevligt heter.

Geléfrukter

Gelatin har funnits med en tid och på 1800-talet använda man det som man idag sprider det på tårtor för att få en blank yta. Man lade frukt i ett lager och täckte sedan med gelé. Sedan lade man ett nytt lager frukt eller bär och lade på ytterligare ett geléskikt på detta. Sist fryser man rätten för att äta som dessert. Vanligt under 1800-talet.

Stuvad kalvhjärna

Nej, detta är inget medeltida fenomen utan åts flitigt på 1930-talet, enligt många kokböcker. Men hur gör man denna fantastiska rätt? Jo, hjärnan läggs i blöt så att allt blod dras ut ur hjärnan. man kokar sedan denne i salt och ättika för att sedan skölja va och fräsa i smör med lite skorpmjöl för att sedan spädas ut med gräddmjölk till en mysig stuvning som sedan kan ätas med potatis och andra tillbehör. Gott!?

Gammal svensk husmanskost

Den svenska husmanskosten är på väg tillbaka. Den hade hamnat lite i skymundan ett tag, men tack vare matprogram som ”Vad blir det för mat” eller ”Leila bakar” så har den gamla goda svenska maten tagit sig tillbaka. Det finns många typiska svenska rätter som i och för sig inte alltid härstammar från Sverige utan kommer från Tyskland, Frankrike eller Östeuropa.

Rotmos och fläsklägg

Många unga tänker kanske usch och fy, när man hör talas om denna rätt men många äldre älskar den. Rotmos består av rotfrukter som pressats till ett mos och till det äter man fläsklägg. Stampigt värre men en riktig klassiker på det gamla svenska matbordet.

Kåldolmar

Kåldolmarna kommer ursprungligen från Östeuropa och Turkiet och är köttfärs. blandat med kokt ris inlindat i kål som äts med sås och potatis och gärna en klick lingonsylt. Man tror att rätten hittade till Sverige under tidigt 1700-tal.

Kroppkakor

Denna öländska rätt är typisk svenskt men liknar de tyska ”knödeln” som är potatismos med fyllning inuti. kroppkakorna gjordes på kornmjöl och vete till en grynig massa som sedan rullades till bollar och fylldes med fårkött, griskött och hos fattiga, även med brödsmulor.

dreo