Gardsbutikenpafroson.se

Judiska matinfluenser

Judarna är kända för sin kokkonst och goda maträtter. Den judiska maten är mycket varierad, beroende på varifrån folket kommer. Det finns östeuropeiska judar som är starkt influerade av Östeuropa, det finns det israeliska judarna och de nordafrikanska.

Praktiserande judar undviker fläskkött och man blandar inte kött och mjölk. Köttet ska vara slaktat på ett speciellt sätt, s.k kosher, vilket utförs av en särskild slaktare under judisk sed. Mat inom judendomen är inte bara till som födoämnen utan har även en helig aspekt. Maten symboliserar ofta något och hur det är tillagat är mycket viktigt.

Matzha

Det osyrade brödet kan liknas vid vårt tunnbröd. Detta äter man framför allt till påsk för att minnas israeliternas uttåg ur Egypten. Brödet jäses alltså inte eftersom folket hade sådan brådska att lämna Egypten att detta inte hanns med.

Bagel

Alla som varit i USA vet hur stort och populärt det är att äta en bagel på morgonen och ta med sig ut. Man kan nästan likna detta vid fransmännens kärlek till croissanter eller baguetter, men en bagel ser annorlunda ut och smakar olika. Det finns idag massvis med baglar som är smaksatta med alla möjliga saker men kännetecknet är att det är ett runt bröd med ett hål i mitten som skärs och äts med pålägg, gärna cream cheese i USA.

Latkes

Detta kan liknas vid en slags pannkaka eller råraka som består av potatis och lök. Den är starkt förknippad med den judiska högtiden Chanukka då man även äter mycket annan friterad mat för att minnas tempeloljan som Gud försedde folket med under 8 dagar, eftersom det inte fanns tillräckligt när Judas Mackabeus skulle återinviga templet i Jerusalem år 164 f.Kr.

Karp

Att äta karp till Chanukka är vanligt, speciellt i Östeuropa. Denna mattradition har även spritt sig till många andra länder och även i Europa kan man se familjer som dock inte är judar, äta karp på julen. Den typiska maträtten heter Gefilte fish och är en slags fylld fiskrätt som fylls med grönsaker och fiskfärs och som sedan bakas i ugnen.

Om du är i Paris och vill äta typisk judisk mat och allehanda bakverk, så ska du bege dig till kvarteret Les Marais i 4:e arrondissement, där de judiska butikerna, synagogorna och bagerierna hopar sig.

Mat och känslor

Mat är strakt förknippat med olika känslor och det är även något socialt att använda mat som gemensam nämnare vid fester och liknande. Mat kan uppröra, det kan glädja, det kan trösta och det kan göra en vansinnig. Många människor utvecklar tyvärr en slags hatkärlek till mat som inte är speciellt hälsosam och för det mesta har det ett samband med kroppsidealet.

Matmissbruk

Som så mycket annat, så kan även ätandet bli till ett missbruk. Man dövar sina känslor med mat eller man äter för att uppnå en viss eufori. Det är heller inte konstigt att så kan ske med den hets som råder i samhället med smala ideal och samtidigt så mycket reklam för onyttiga, men ack så goda livsmedel.

Matmissbruk kan råda på flera sätt. En del märker inte ens av att deras anhöriga lider av en ätstörning, men i vanliga fall kommer det att synas på ett eller annat sätt så småningom. Viktnedgång, viktuppgång, gula tänder och naglar, humörsvängningar, spring på toaletten, smusslande, dålig andedräkt och ett konstigt uppträdande i samband med ätande, är typiska för folk som lider av ätstörningar. Anorexi, bulimi, hetsätning och ortorexi är exempel på dessa.

Surströmmingens härkomst

Den svenska surströmmingen kan antingen ge kalla kårar utmed ryggraden vid blotta tanken på doften, eller ge härliga känslor som förknippas med sensommarfester och svensk kultur.

Surströmming är en norrländsk delikatess som har anor ända sedan 9000 år tillbaka i tiden genom olika fermenteringsprocesser, men inte förrän på 1500-tralet började den ätas här. Detta på grund av kung Gustav Vasas krigslust och saltbrist i samband med krigen.

Saltbristen ledde till att man började konservera mat istället och även annan fisk som lax, öring och mört brukade konserveras på samma sätt, dock inte med samma doft som surströmmingen är känd för att avge.

Surströmmingen konserveras genom en jäsningsprocess genom autolys, vilket gör att den bildar starkt doftande syror. Man konserverar sedan fisken och äter den på sensommaren – surströmmingspremiären håller till den tredje torsdagen i augusti. Fisken äts med mandelpotatis på tunnbröd och de flesta måste ha en klädnypa på näsan för att inte avskräckas av doften som minst sagt luktar starkt. Det är viktigt att man inte låter gamla konserver stå och åldras för länge för då kan det lätt hända att de exploderar efter ett tag och när den doften sprider sig är det lätt att grannen ringer polisen…

Blodmat

Sverige var ett fattigt bondesamhälle tills ända in på 1900-talet och man var noga med att ta tillvara på allt som fanns på djuren. Därav ”underbara” maträtter som blodpalt eller blodpudding. Dock ska man inte underskatta dessa rätter då de är otroligt järnberikade men huruvida man tycker de är goda eller inte, är en smaksak.

Blodpalt

Vanlig palt liknar till stor del kroppkakor, men den variant som heter blodpalt innebär att man tillsätter blod (oftast gris) i den rårivna potatisen. Sedan formas små bollar som fylls med t.ex. fläskkött. Palt kommer från Norrland och därför kan även renblod användas.

Blodpudding

Blodpuddingen är gjord på svinblod, mjölk, mjöl, kryddor och gärna lite öl eller svagdricka. När den är klar ser den ut som ett mörkt bröd som sedan skärs i skivor och steks för att sedan förtäras med lite lingonsylt. Det är dock inte bara i Sverige som blodpudding existerar. Även i Storbritannien och på Irland finns det något som kallas för black pudding, men som är mera likt en blodkorv.

I många andra kulturer är det förbjudet att äta blodmat. Både i judendomen och i islam är det antingen förbjudet eller högst olämpligt att äta rätter tillagade med blod.

Hälsan och julmaten

När vi tänker på jul är det nästan oundvikligt att inte också tänka på all god julmat – både innan jul, på julafton och under hela jul- och nyårshelgen. I Sverige börjar det goda jul-ätandet i början av december: vi bakar pepparkakor, lussekatter och går på julbord. På lucia blir det lätt flera lussekatter och har man tur blir det flera julbord under december. Maten smakar underbart, det luktar jul vid fikat och ätandet innebär mycket gemenskap. Jul är mysigt och julmaten ger mycket gemenskap. Hur ska man då klara av att vara hälsosam under denna tid?

Hälsosam jul

En klok person sa en gång att problemet är inte vad man äter mellan jul och nyår, utan mellan nyår och jul. Det är en god grundtanke för ett hälsosamt liv. Om man försöker banta under jultiden blir hälsan mest en stress som i sig kan föra med sig fler kilon. Att banta är allmänt inte det bästa sättet att leva ett hälsosamtliv på, utan det är goda vanor som ger den goda hälsan.

Vilka goda matvanor ska man ha kring jul? Njut av maten och fikat, men gör skillnad på vardag och fest – detta kan appliceras året om. Om en kompis bjuder på nybakade lussekatter en onsdagskväll kan man självklart äta en lussekatt men det är skillnad på att äta en lussekatt och att äta tre stycken. Det bästa är att i förväg besluta sig för hur man ska hantera vardagsätande under jultiden. Om man redan i november beslutar sig för att aldrig ta mer än ett fikabröd eller kaka vid varje bjudning så blir det lättare att hålla det. Att inte äta något alls är både svårt och faktiskt lite oartigt, vi ska vara tacksamma för den mat vi får och att vänner vill bjuda oss. Ett annat tips är vilka julklappar man ger bort. Om man har en vän som kämpar med hälsan är det ett bättre julklappstips att ge bort en fin lotion eller schampoo, än att köpa dyr choklad. Man kan också säga till familj och vänner att man helst inte vill ha något ätbart i julklapp, utan hellre hudvårdsprodukter eller att de skänker pengar till ett gott ändamål, t.ex. skolböcker till fattiga barn.

Aktivitet – hälsans bästa kompis

Om man inte unnar sig att äta på julafton blir dagen mest en kamp – ät och njut! Och promenera! Det bästa sättet att både äta och någorlunda hålla vikten nere är att motionera. Promenera till julfesten istället för att ta bilen, åk skidor, testa långfärdsskridskor, utmana vänner på att gå en mil eller gå till gymmet. Mat är vår vän och vi mår bra av gemenskap med varandra men låt gemenskapen fortsätta i aktiviteter. Ta dig tid att upptäcka nya platser, ta med mobilen eller kameran och ta vackra julkort i naturen. Ät lagom och kom ihåg, det viktigaste är inte vad du äter mellan jul och nyår, utan vilka vanor du har mellan nyår och jul.

Glöm inte bort vår älskade husmanskost

Nu för tiden är det minst sagt trendigt att laga mat som har inspiration från andra länder. På varenda restaurang finns dumplings, buns och mexican food i alla möjliga olika varianter. Men något som helt verkar ha glömts bort såväl på restaurangerna som i de svenska hemmen är den klassiska svenska husmanskosten som, enligt oss är alltför god för att glömmas bort. Just därför har vi här tänkt att påminna om några av dessa underbara husmanskosträtter som är både goda, enkla att laga och förhållandevis billiga. För den som har det lite knapert i plånboken rekommenderas att laga många portioner husmanskost för att få middagen att räcka även till lunchlådan dagen efter. Ett annat knep att ta till när plånboken ekar tom är att använda sig av Rekalån.se, vilket kan vara en kortsiktig ekonomisk lösning för matinköp.

 

Kåldolmar

Namnet kåldolmar kanske inte låter så tilltalande, men denna rätt är något som brukar vara en favorit hos de flesta, stora som små. Dessa godingar är båda billiga, nyttiga och framför allt goda. De finns att köpa både som färdiga, men går förstås också att laga från scratch. Kåldolmarna smakar bäst tillsammans med en god gräddig sås, kokt potatis (eller potatismos) och lingonsylt eller rödbetor.

Pyttipanna

Vad är godare än en välstekt pyttipanna med stekt ägg och inlagda rödbetor? Inte mycket slår denna goda rätt. Den klassiska pyttipannan är dessutom billig och kan göras av rester från tidigare middagar. Denna klassiska svenska rätt finns förstås också att köpa färdig för den som har ont om tid. Ett tips är att servera pyttipannan tillsammmans med ett glas mjölk och ketchup till de små.

Falukorv

Falukorv, så svenskt och så gott. Falukorv kan tillagas på nästan hur många olika sätt som helst och det finns alltid något recept som faller alla i smaken. Enklast är förstås att steka korven i skivor och servera med snabbmakaroner och ketchup. För den lite mer avancerade kan man göra korvstroganoff med ris till eller varför inte makaronipudding med falukorv i. Något att tänka på när man köper falukorv i affären är dock att kolla vilken kötthalt den har. Det finns korvar som har mycket låg kötthalt och det finns de som har högre. Välj den med högre kötthalt för att försäkra dig om att få i dig tillräckligt med proteiner.

Stekt torsk

Att äta fisk en gång i veckan är en bra regel. Fisk innehåller bland annat omega 3 som är viktigt att få i sig för att må bra. Torsk är en nyttig fisk som kan tillagas på många sätt. Att steka torsk brukar vara enkelt och gå snabbt. Vad man önskar ha för tillbehör får smaken avgöra, men ett tips är att ha dillsås, ärtor och kokt potatis.

Maträtter från arabiska länder

Då Sverige idag har ganska många människor från Mellanöstern, så skulle det vara förvånansvärt om inte dessa människor hade gjort avtryck på oss, även med maten. Och faktum är att många maträtter som utgör folks favoriter, kommer just från Mellanöstern eller åtminstone österifrån.

Kebab

Denna snabbmaträtt har fort konkurrerat ut hamburgaren och blandats in i många olika sammanhang och andra maträtter, likaså. Tänk bara på kebabpizzan som anses vara en av svenskarnas favorit idag. Kebab är upphängt kött på en rulle som grillas och skärs av i bitar för att ätas i pitabröd tillsammans med grönsaker eller bara som kött till pommes frites, ris etc. Man kan även byta ut köttet mot fisk om man föredrar det. Idag är det vanligast att kalla det för Döner kebab som består av malet eller skivat kött från en rulle som även innehåller ister och andra kryddor. Köttet grillas och skärs från rullen i tunna skivor och läggs i bröd eller på tallrik med tillbehör.

kebaben gjorde sitt inträde i Europa på 70-talet när många turkiska immigranter kom till Västtyskland och tog med sig sina traditioner. I Sverige öppnades den första kebabbaren i Linköping 1981.

Falafel

Falafelbullar ser ut som köttbullar men är helt vegetariska, dvs gjorda på kikärter, lök, koriander m.m som äts friterade i pitabröd tillsammans med grönsaker och såser. Även falafel anses vara snabbmat, precis som kebaben och det finns massvis av falafelkök ute i Europa, bl.a i Paris. Såserna som äts till är vanligtvis hummus, också gjord på kikärter samt yoghurtsåser och föredrar man att äta bullarna utan bröd, så går det att få pommes frites eller ris som tillbehör.

En uppfattning är att falafeln är judisk men faktum är att den kommer från Mellanöstern. Dock uppskattades den av judiska pionjärer som begav sig till Palestina och som anammade maträtten.

Couscous

Från Nordafrika kommer couscousen. Den är otroligt populär i Frankrike men har numera även hitta upp till Norden. Couscous består av couscousgryn som tillverkas av durumvete och formas till små fina korn. I rätten ligger grynen i mitten omgivna av grönsaker och kikärter och spadet från grönsakerna.

Couscous är egentligen grynen men även rätten har kommit att kallas couscous. Dock finns det flera varianter, bl. a tagine som serveras med lamm, grönsaker och couscous samt en mängd sallader som man äter med kalla couscousgryn.

Det är oerhört lätt att koka couscousen. Koka upp vatten, ta av från plattan och lägg i couscousen som får svälla ett par minuter. Sedan är det klart!

Stora matinfluenser från fjärran länder

Förutom den välkända pizzan så kan vi idag stoltsera med en mängd maträtter från jordens alla hörn och kanter. Några av dem har kommit för att stanna medans andra är på tillfälligt besök och dör ut förr eller senare. Här följer några exempel på maträtter som har tagit sig rakt in i svenskarnas hjärtan, via magen.

Sushi

Den japanska råa fisken hade man aldrig kunnat tro skulle bli en sådan succé men det är den. Vanligtvis består sushi av ett skal av alger, som lindar in ris och rå fisk i en rulle och skärs i runda bitar. Riset är ofta smaksatt med en slags vinägerblandning och fisken kan vara både rå och kokt, dock oftast rå. Till sushin äts ofta wasabi som är en stark, degig sås och man kan också doppa bitarna i sojasås och äta dem med ingefära. Sushi förekommer även med grönsaker och kyckling.

Tacos

Denna maträtt kommer från Mexico och är en slags köttfärsblandning med

grönsaker som läggs i ett hårt bröd. Man äter detta med tillbehör som guacamole, salsa och grönsaker och numera är det en svensk nationalrätt till fredagsmyset. Tacosskalen är oftast gjorda på majsmjöl och ser ut som en halvmåne i böjd form.

En annan variant av tacos är tortilla som är ett runt, mjukt bröd i vilket man lägger i köttet, kycklingen eller den blandning man vill ha. Äter man tortilla är det även vanligt att lägga i bönor i färsen. Slutligen rullar man ihop brödet som en wrap och äter det.

Tapas

Tapas är en spansk rätt eller rättare sagt en massa smårätter som äts som en buffé. Eftersom denna har spridit sig till så många andra länder så gör många nationaliteter sina egna versioner av tapas och ”översätter” dem till sina egna traditioner och smaker. I Stockholm kan du till exempel besöka en tapas restaurang i svenskt format som serverar svenskinspirerade tapas. Dock är tapas perfekt vare sig man är hungrig eller inte, eftersom man kan välja mängd och rätter helt utefter sina behov och önskemål.

Hamburgaren

Man kan absolut inte tala om matinfluenser och glömma bort den amerikanska hamburgaren som verkligen har fått fäste i stort sett hela världen. Hamburgaren skapades på 50-talet och blev snabbt jänkarnas favoritmat. Enkelt och gott! Dock har den tyska influenser och härstammar från staden Hamburg och dess goda biffar som tyska invandrare tog med sig till USA.

I USA är hamburgaren så populär och äts så ofta att man skulle kunna lägga alla burgare på raken och få till 32 varv runt jorden om man räknade alla. Hamburgaren har fått så många varianter och tillbehör att det numera är svårt att få med alla. Oftast äts den dock som köttbiff mellan två runda bröd tillsammans med sallad, lök och tomater.

Kräftskivan en nygammal tradition

Att äta kräftor var inte så vanligt i det svenska bondesamhället före 1900-talet, även om det hände att man åt dem i fastetider. Det finns dock belägg för att det emellanåt dukades upp kräftor på borden hos de högre stånden redan för flera hundra år sedan, även om man då åt dem på ett annat sätt än vid dagens kräftskivor.

Erik XIV älskade kräftor

Liksom många andra seder nådde kräftätandet oss via de högre stånden. Det var under medeltiden främst på kontinenten man åt kräftor. Bland de tidigare beläggen vi har för kräftätande i Sverige hör ett brev från Erik XIV, skrivet 1562, där han skriver att han vill ha många kräftor inför systern Annas bröllop. Erik odlade dessutom sina egna kräftor i vallgraven runt Kalmar slott. Praktiskt med middagen nära till hands.

På den tiden kokade man inte kräftorna hela och åt kalla som vi gör nu. Istället var kräftor ofta huvudingrediens i en måltid, till exempel en stuvning. I den välkända Kajsa Wargs kokbok, skriven på 1700-talet, finns recept på allt från kräftkorv till kräftkaka. Efter hand började man äta hela kräftor tillagade på samma sätt som i dag, men man åt dem när de var nykokta och varma. Det var under 1800-talet som man kom på att låta dem svalna i sitt spad och sedan dekoreras med dillkvistar.

Kräftskivan växer fram

När började vi då ordna kräftskivor för att helt frossa i kokta kräftor? Troligen var det i början av 1900-talet. Vi vet att ordet kräftskiva användes för första gången på 1930-talet. Kräftskivan blev snabbt populär och kopplades samman med det vi tycker är svenskt: snaps, västerbottenost, dill och förstås svenska kräftor.

Att kräftskivan går av stapeln just i augusti beror på att det under större delen av året, från november till 7 augusti, rådde förbud att fiska kräftor. 7 augusti inledde därmed festperioden med kräftfiske och kräftskivor. Att snapsar ingår i kräftskivan kan delvis ha att göra med att man ofta tog en snaps inför fisket. Sedan 1994 råder inte längre fiskeförbud av kräftor under någon del av året, men eftersom de flesta av oss förknippar kräftor med augusti fortsätter vi att fiska och fira då.

Mycket av det vi förknippar med kräftskivan hör ihop med augusti: kvällar som fortfarande kan vara varma, men ibland kyliga, alltid lite fuktiga och mörka. Sommarens ljusa nätter är förbi och vi tänder lyktor och ljus på kräftskivan. Visst kan man använda taklampor när man bjuder till kräftskiva på altanen, men välj en dämpad belysning eller stämningsskapande ljusslingor.

Kräftskivan illustrerar hur en förhållandevis ny sed kan

upplevas som gammal och traditionsbärande. De flesta skulle nog säga att kräftskivor är något ursvenskt, men festen har alltså bara omkring hundra år på nacken.

Pasta

Det finns förmodligen inte många som inte äter pasta i någon form, men var kommer pastan ifrån egentligen? Pastan påstås komma från Kina, då Marco Polo tog med sig den när han återkom till Italien. Sedan är det andra som menar på att kung Khosrau, som härskade i Persien under sassanidiske-dynastin, skulle ha uppfunnit pastan under en viltjakt.

Man har funnit bevis på att pastan uppfanns cirka 2 000 år f.Kr. och den vara tillverkad av hirs (småfröigt sädesslag) istället för vete eller ris. Dessutom fanns pastan runt om Medelhavet redan under antiken. Oavsett var pastan kommer ifrån, så går det inte att vara utan den idag. Skulle man vilja veta mer om pastans historia går det att hitta på nätet, precis som om man vill ha mer information om minigolf eller annan kul aktivitet.

 

Om pasta

Pasta är egentligen ett samlingsnamn som italienarna använder för olika produkter, så som spagetti, makaroner och så vidare. En pasta kan vara antingen torkad eller färsk och dess ingredienser är oftast ägg, durumvetemjöl och vatten. Det går att göra pasta på vanligt vetemjöl och utan ägg om man skulle vilja det.

Den torkade pastan som finns i Sverige är gjort av endast durumvete, fast det finns den med vetemjöl också och den färska pastan innehåller oftast ägg. Importen av pasta sker till största del från Italien, mycket tack vare att durumvete kräver extremt mycket sol för att överhuvudtaget växa. För den som vill ha extra fiber finns speciell fullkornspasta. Dessutom, för dem som är glutenintoleranta, finns det pasta som är tillverkad av majsmjöl eller bovete.

Färgen på pastan

För att få lite färg i maträtter finns det pasta med olika färger. De färger som har tillsatts i pastadegen är oftast helt och hållet naturliga.

För att ge färg åt pastan används:

  • Röd – Tomatpuré
  • Grön – Basilika eller spenat
  • Svart – Sepia (färgämne) från bläckfiskars bläckkörtlar, men numera framställs det på artificiell väg
  • Brun – Kakao
  • Orange – Morot
  • Gul – Curry eller saffran

Det kan vara kul att veta, så att man vet vad man njuter av nästa gång när det serveras pasta med olika färger.

Pastasorter

Några av de vanligaste pastasorterna är:

  • Farfalle – Eller som de också kallas för, fjärilspasta, då pastan liknar en fjäril.
  • Fusilli – Är pastaspiraler som kan vara korta och formade som både dubbel- eller enkelspiral.
  • Gnocci – Ovala klimpar av pasta som innehåller mannagryn eller potatis, de kan också se ut som knubbiga små snäckor. Dessa påminner om de svenska kroppkakorna och tyska knödel.
  • Ravoli – Är pastakuddar med olika typer av fyllning, som exempelvis ost, köttfärssås och svamp.
  • Penne – Pastarör av storleken som ett lillfinger, är snedskuret. Penne betyder fjäderpenna.
  • Taglitelle – Bandspagetti eller bandpasta är lång pasta som är tillplattad. Kan också kallas för Fettuccine, beroende var man är i Italien.

Dessa var bara ett axplock av de typer av pastasorter som finns.